Fyra beteskurser har det nu varit på här vid Kvighotellet. Det är Länsstyrelsen i Stockholm som arrangerar med suveräna Inger Pehrsson som kursledare. Deltagare har varit allt från stockholmare med hemman i skärgården, ekologer anställda av kommuner, bönder med får- , get- och nötkreatursbesättningar och andra som vill ha lite djur för att hålla markerna öppna.
Dessa kurser har haft fokus på hur vi nyttjar de sk naturbetesmarkerna. Marker som med hävdats med mulars hjälp i hundratals år och som har en viktig biologisk mångfald pga detta. Man känner sina förfäders odlarmöda när man går över markerna och ser spår av stenmurar, odlingsrösen och handgrävda diken.
För att använda markerna effektivt är det viktigt med planering. Här på kvighotellet släpps djuren ut i omgångar vartefter betet växer till på våren. Sedan fördelas dräktiga kvigor till olika naturbeten längre från gården, ofta till beten som uppbär någon form av miljöersättning. Det är stor efterfrågan på sådana djur och här är det viktigt med ansvarsfördelning, avtal och vem som ska ha ersättning för vad.
För mig är det viktigt att ha de yngre djuren, hemma, nära stallet. De som är 13 – 15 månader ska semineras för att sen bli mjölkkor på Billinge Lantbruk. De minsta kalvarna måste lära sig elstängsel och kan behöva lite extra foder och lite extra koll. Det idealiska skulle även vara att kunna växla djurslag så att det bete som förstagångs-betarna går på skulle ha betats av ett annat djurslag året innan för att lätta på parasitrycket. Ett gäng hästar kanske inte skulle vara så dumt…
Hästarna känns som de är en outnyttjad resurs att beta på naturbetesmarker.
Hälften av de kalvar som föds är tjurkalvar. Om de kastreras och blir stutar blir de utmärkta snälla djur som kan beta tillsammans med kvigor eller hästar och kanske får. Man kan också ha dem som trevliga husdjur t ex att köra in dem. Historiskt har vi faktisk kört oxar längre tid än vi kört hästar.
Stutar är effektiva gräsbetare och skulle göra stor nytta här i Roslagen på de gårdar som förr hade mjölkkor.
Getter kan också vara goda naturvårdare och kompletterar andra djurslag då de gärna äter sly och annat som andra djur ratar. Det visar ett intressant projekt som drivs av Svenska Getavelsförbundet i samarbete med Sveriges Småbrukare och Sveriges Gårdsmejerister.
Vi sitter och äter lunchmatsäcken med coronaavstånd på stenarna i gamla Kofållan. I Kofållan där min mormor, min mamma och mina mostrar mjölkade kor. Att mjölka kor har varit kvinnans lott i bondesamhället. Korna gick på bete i skogen och kom hem för att mjölkas morgon och kväll. En dag när mormor inte var hemma fick torparen Larsson hoppa in som mjölkerska. För att korna skulle acceptera honom fick han sätta på sig huckle och förklä´. Uppe vid torpet där Larsson då bodde finns det nya sommartorpare som njuter av att ha några kvigor som sällskap i hagen vid husknuten.
Det finns utmaningar för att nå det viktiga miljömålet ett rikt odlingslandskap med biologisk mångfald. Det behövs uthålliga företag med betesdjur. Uthålliga företag kan vi bara få om det finns lönsamhet. Lönsamheten kräver effektiva företag som klarar en marknadsanpassad produktion vare sej det gäller kött, mjölk eller livskraftiga hästar. Rent praktiskt kan det också vara att hitta bra lösningar för moderna lättjobbade stallar för den tid djuren inte kan nyttja det färska gräset i beteshagen.
