Det är kallt och frost i gräset. En och annan snöflinga letar sig ner på marken. Kvigorna är inne sedan en månad tillbaka. Aldrig har jag väl tagit in kvigor så tidigt. Mat fanns det, men mina leriga marker blev bara lervälling där kvigorna drog fram.
Det blir kallt i huset och pannan har ett hungrigt gap som ska matas med ved.
Vinterrutinerna etableras.
En tur ut till kvigorna för en brunstkoll och allmänt om allt är OK.
Första balen serveras.
In och tända i pannan och äta frukost.
Ut till kvigorna för deras frukost av kraftfoder och ännu en rundbal. Medan de äter detta är städning av liggbås och skrapning av "sovgången".
Sedan hängs den tredje rundbalen upp för att ges framåt kvällssidan.
Två gånger i veckan skrapas gången vid foderbordet och då gör vi det när de är mätta och helst vill ligga och vila. Latte är suverän på att fösa över dem till sovsidan.
Och en gång i veckan skrapas den breda gången på den sida där de yngsta djuren är. Då flyttar vi dem till andra sidan till den nyskrapade fodergången.
Det är skönt att ha en fungerande lösdrift för kvigorna. En ladugård där de kan äta, sova och idissla och utöva sitt naturliga beteende i samklang med oss människor.
Och göra som det står i Viktor Rydbergs Tomten...." - korna drömma vid månens ljus, sommardrömmar i båsen".
