Det här har varit en jobbig vecka. Både fysisk och psykiskt. Jag jobbar åt centerpartiet ca 10 timmar i veckan och att hinna med det när det är fullt upp hemma är påfrestande. Man gör inget bra jobb någonstans. I måndags lyssnade vi (några centerpartister) på mötesplats Norrtälje och sedan hade Britt-Marie och jag ett samtal med en tjej som vill arbetspröva hos oss på kansliet.
I tisdags hade jag besök av seminveterinären som skulle kolla upp en kviga som inte har gått att seminera. Det visade sig att mödomshinnan är ogenomtränglig och Anette och jag beslutade att här gör vi inget ingrepp utan hon får gå till slakt i sinom tid. Samma morgon såg jag att en av de yngre kalvarna inte mådde bra. Jag tog tempen och hon hade 38,1 och det är låg temp för en kviga. Efter några timmar dog hon.
På eftermiddagen skuller vi släppa ut kalvar som ännu inte varit ute. Vi vänjer dem vid ljuset och vad eltråd innebär. Det såg ut att fungera men det bar sig inte bättre än att en kviga fick panik. Först kom hon på fel sida om elstängslet och hamnade bakom dasset. När jag ropade åt Åke att han skulle öppna grinden fick hon panik och drog igenom ett trästaket, två elrepsstänsel, upp på stenmuren vid vägen och ut genom grinden och ut på vägen. Där kom en bil och hon stack in i Stentorpsskogen och var borta.
De andra kvigorna lirkade jag in i stallet igen och sen var till att leta kviga. Vi fick kontakt med kvigan tre gånger. Hon stannade till och lyssnade men sprang sedan vidare.
Det blev inget vidare sova den natten. Morgonen efter var jag ut tidigt och letade igen. Ingen kviga. Björn i Svinninge ringde vid 10-tiden att han hade besök av en kviga som sedan gick vidare mot Hummelbro. Jag fick nytt hopp och letade hela förmiddagen mellan Svinninge och Hummelbro. Ingen kviga.
På eftermiddagen fortsatte vi att släppa ut förstagångsbetare. Denna gång gick det bättre. Visserligen sprang de genom staketet till de större kvigorna men snart nog lugnade de ner sig. Men ett tjugotal kvigor är kvar som ska släppas ut. Betet väntar i Hof.
Två dagar spenderades på Muskö där vi hade LAG-möte och utbildning. Jag tycker iaf att vi fattade visa beslut. Kanske blir Hallstavik kulturmetropol i Norra Uppland!?
På fredagkvällen hade vi ett snabbinkallat Centermöte för strategiska frågor.Vid 21-tiden ringer Åke! Du måste komma hem, djuren är ute överallt, jag fixar inte det här! Åsa skjutsar hem mig. Det är som Åke sagt, ett jäkla koliv. Det är kvigor på Bygärdet, vid Stora Sten, överallt. Jag ropar och försöker få med mig så många som möjligt in i stallet. Vi försöker fösa hem dem. Jag får hem en del till stallet, några får jag in i en annan hage och rätt som det är börjar de knalla iväg på byvägen. Måtte de bara gå åt rätt håll! Jag springer hem, hämtar lockhinken och där kommer de längs vägen och vi kan fösa in dem antingen i stallet eller i hagen bredvid. Halv tolv på natten är vi färdiga,24 är inne, 35 på betesmarken, 9 vid Eken 13 st nedanför gården. Men våran rymling från i tisdags är fortfarande borta...