I morse var det ett himla liv och kackel nere på åkern nedanför gården. Latte måste dit och kolla. Tre stora sångsvanar, fyra tranor och några gäss vadade på åkern. Latte trodde han skulle kunna valla dem men till hans stora förvåning flög de iväg. Mattes lockrop ville han alls inte höra på, han gjorde som farbror Valle och satte dövörat till.

Vad stora sångsvanarna är! Och vad de låter!

När jag var barn fanns det inga sångsvanar i Brosjön och tranor var ovanliga.

Jag fick Latte på andra tankar, satte på honom koppel och fick in honom.

Men vattnet sjunker undan rätt fort ändå. När vi gick in från ladugården hade sjön på åkern  krympt betydligt. Vi får de om det är sjöfåglar där i morgon också.